Terapiformer

Psykodynamisk psykoterapi (PDT)

Terapin vilar på en humanvetenskaplig grund med rötter i klassisk psykoanalytisk teoribildning, i objektrelationsteori, socialpsykologi samt i modern utvecklingspsykologi med affekt- och anknytningsteoretisk forskningsbas.

Foto: Ulrica Zwenger

Terapin bygger på en överenskommelse mellan klienten och terapeuten om fastställda ramar gällande sekretess, tider, arvode, frekvens och tidsperspektiv. Under terapitimmarna är klienten fri att välja teman för samtal, reflektera över sig själv, bearbeta sina motiv, beteenden, relationer. Samarbetsrelationen mellan klienten och terapeuten har en central roll.

Arbetet kan ske i form av en kris-, korttids- eller långsiktig psykoterapeutisk kontakt.

En viktig utgångspunkt i PDT är att psykiska symtom är meningsbärande och möjliga att förstå. De uppstår som en följd av att individen, ofta på ett omedvetet plan, försöker hantera och lösa motstridiga och problematiska relationer och inre konflikter. Målet i psykodynamisk psykoterapi är därför inte i första hand att uppnå symtomlindring – även om det också är viktigt – utan att klienten ska få hjälp att förstå och bearbeta de inre konflikter som ligger till grund för symtomen. Därigenom kan man komma fram till ett mer konstruktivt sätt att förhålla sig till andra människor och livssituationer.

En annan utgångspunkt är att individens livshistoria, särskilt de första åren, har stor betydelse för den vuxna människans liv. I psykodynamisk psykoterapi arbetar man därför delvis med att bearbeta relationer, upplevelser och minnen från klientens tidiga livshistoria och att i ljuset av denna tolka och förstå klientens liv här och nu, med allt vad det innebär av relationer, känslor och livsmönster. Man kan säga att man använder ”då” för att bättre förstå och förändra ”nu”.

Det finns ett stort antal studier där patienter slumpmässigt fördelats till psykodynamisk psykoterapi eller väntelista/annan behandling. Flertalet studier gäller psykodynamisk korttidsterapi där patienten träffar terapeuten 12 till 20 gånger. Sammantaget visar dessa studier att psykodynamisk korttidspsykoterapi är dokumenterat effektiv vid ett stort antal psykiatriska diagnoser som depression, ångest, social fobi, ätstörningar och mindre svåra personlighetsstörningar. Psykodynamisk korttidsterapi är dessutom dokumenterat effektiv som komplement till annan behandling av olika kroppsliga sjukdomar. Ett exempel är olika mag- och tarmsjukdomar.

Vid svårare psykiatriska diagnoser och för mer omfattande personlighetsförändrande behandling räcker inte korttidsterapi till för att åstadkomma bestående förbättringar. Exempel på detta är anorexi, borderline- och andra allvarliga personlighetsstörningar. För dessa diagnosgrupper finns flera studier där patienter slumpmässigt fördelats till långvarig psykodynamisk psykoterapi eller annan behandling som visar att psykodynamisk psykoterapi är en effektiv behandlingsform. Psykodynamisk långtidspsykoterapi leder till förbättringar av symtom, självbild och förmåga att relatera till andra som består flera år efter avslutad terapi.

Psykodynamisk psykoterapi är bra för personer som lider av de flesta psykiatriska tillstånd samt för personer som önskar förändra sitt sätt att hantera relationer eller sin bild av sig själva. Det avgörande är att personen själv har en önskan om att förstå sig själv bättre och en önskan om förändring. Liksom i alla psykoterapiformer behöver personen vara villig att ta en aktiv del i det psykoterapeutiska arbetet vilket i psykodynamisk psykoterapi innebär att berätta om sig själv, sina känslor och sina relationer så öppet det går.

Nästan alla kan således ha nytta av en psykodynamisk psykoterapi men hur lång terapin behöver vara beror på vem personen är och vilka svårigheter man önskar övervinna. För att kunna tillgodogöra sig en psykodynamisk korttidsterapi behöver man ha ett visst mått av förmåga att knyta an i en ömsesidig relation samt kunna reflektera kring sig själv och sina känslor. Personer med mer omfattande svårigheter att relatera eller reflektera behöver oftast längre tid på sig.

Oavsett egen inriktning i sitt behandlingsarbete söker personer inom behandlande yrken ofta en längre psykodynamisk psykoterapi för att få en grundlig självkännedom och för att bearbeta egna konflikter och problem så att de inte stör deras behandlingsarbete.

Psykoanalys

Psykoanalys är en behandlingsform som syftar till en genomgripande förändring av en människas psykiska struktur, personligheten. De flesta som utövar psykoanalys är leg läkare eller leg psykologer som gått en flerårig utbildning i psykoanalys.

Sigmund Freud är förgrundsgestalt och upphovsman till de teorier om människans psyke som ligger till grund för psykoanalysen som behandlingsmodell. Många efterföljare har sedan bidragit till att psykoanalytisk teori har utvecklats på olika sätt och i delvis olika riktningar.

Enligt psykoanalysen formas vi genom våra tidiga relationer och vilka lösningar vi finner på de inre konflikter som är en del av vår utveckling. Synen på inre konflikter – mellan önskningar, behov och drifter å ena sidan, och förväntningar, hänsyn och beroende av andras accepterande å den andra - är central för psykoanalysen. Inre konflikter och trauman som är för smärtsamma att bearbeta trängs undan till vårt omedvetna, som alltså härbärgerar tankar, känslor, minnen och fantasier som inte är tillgängliga för vårt medvetna jag. Däremot påverkar de vårt liv och våra relationsmönster i vardagen.

En viktig utgångspunkt i psykoanalysen är alltså att allt mänskligt handlande (tankar, känslor, handlingar) har en orsak och en mening och därför är möjliga att förstå genom att gå på djupet, analysera, vårt psyke.

Målet för psykoanalytisk behandling är inte i första hand symtomlindring utan självinsikt och en genomgripande förändring i personligheten. Psykoanalys kan beskrivas som en forskningsexpedition in i människans inre. Det omedvetna är av stor betydelse och är en kärnpunkt i psykanalytisk teori och behandling. Individen kan ha fastnat i ett reaktionsmönster som en gång uppstod som en lösning på en inre konflikt . Eftersom det utövar sin påverkan från det omedvetna, i ständigt nya situationer, leder det till svårigheter i vardagen. Det kan t ex handla om att individen gång på gång upprepar destruktiva handlingsmönster i relationer.

När omedvetna konflikter och trauman blir medvetna och kan bearbetas ökar individens frihet och förmåga att ta ansvar för sitt liv och sina val.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Är ett samlingsbegrepp för kognitiv psykoterapi och beteendeinriktad terapi som har integrerats med inlärningspsykologi och informationsbearbetningsteori som gemensam grund. KBT innefattar numera även andra behandlingsmetoder, och får närmast betraktas som ett paraplybegrepp. Exempel på nya inslag inom KBT är mindfulnessbegreppet, som har sina rötter i österländsk meditation.

Inlärningsteori

Inom beteendeterapin är beteenden inte bara sådant som vi gör, utan även kroppsliga reaktioner och tankeprocesser.

Enligt inlärningsteorin så har alla beteenden någon gång lärts in. Att ändra på dem blir då en fråga om att lära om, eller lära sig något nytt.

Inlärning kan ske på flera olika sätt. Har vi vid något tillfälle blivit skrämda kan det ha lett till att vi kopplar ihop en viss sak med en obehagskänsla. Det kallas för ”klassisk betingning”.

Men en rädsla kan också uppstå till följd av att vi tar efter någon annans, till exempel en förälders, beteende. Det kallas för ”modellinlärning”.

Slutligen så styrs våra beteenden också av vilka konsekvenser de får, vilket kallas för ”operant betingning”.

Om ett beteende får en positiv konsekvens så är chansen god att man upprepar det. Det kan leda till att vi blir hjälpsamma och artiga, men också till att vi undviker det vi är rädda för, eftersom undvikandet på kort sikt leder till den positiva konsekvensen att vi blir av med vår rädsla och ångest.

I kognitiv beteendeterapi (KBT) Utgår man ifrån att psykiska problem skapas av vårt sätt att tänka, känna och handla samt hur kroppen reagerar. Hela människan i sitt sammanhang beaktas.

• Är tidsbegränsad och målinriktad. Målen och tidsramarna bestäms gemensamt av psykoterapeut och klient.
• Är problemorienterad. Klienten arbetar mellan sessionerna med hemuppgifter.
• Är här och nu inriktad. Historiska tillbakablickar görs vid behov. På senare år har färdigheter i acceptans och medveten närvaro visat sig vara till stor hjälp vid många tillstånd.
• Är beprövad och vetenskapligt baserad vid depression, ångest, fobi, tvång, relationsproblem, missbruk, livskriser mm.

Kognitiv psykoterapi

Med kognitioner menar man alla de tankefunktioner som människor använder för att hantera information, till exempel minne, varseblivning och resonerande. I kognitiv psykoterapi arbetar man med att förändra informationsbearbetningen. I internationella sammanhang talar man övergripande om kognitiv beteendeterapi (KBT), och menar då en mängd olika terapeutiska metoder med sin grund i inlärningsteori och i den kognitiva modellen. Det är alltså främst i Sverige som Kognitiv psykoterapi (KPT) har kommit att bli ett separat begrepp.

Grunden i den kognitiva modellen är att känslomässiga problem har sin grund i hur vi uppfattar det som händer oss. Det är ett känt faktum att en situation aldrig upplevs exakt lika av två personer. Detta talar för att våra upplevelser och föreställningar inte speglar verkligheten på ett exakt, objektivt sätt.

En viktig grundtanke är att vi i varje situation vi hamnar i påverkas av fyra olika aspekter: 1. Våra känslor, 2. Våra tankar, 3. Våra beteenden och 4. Vår kropps reaktioner. Dessa fyra antas också vara intimt sammanvävda med varandra, så att man kan påverka den ena aspekten genom att förändra en annan. I KPT är målet att komma till rätta med känslomässiga problem genom att påverka i första hand tankeinnehållet, men även i någon mån de andra tre aspekterna också.

En annan grundtanke inom KPT är att våra uppfattningar om oss själva, andra och omvärlden börjar etableras redan i barndomen – i linje med de erfarenheter vi gör. När vi väl har lärt oss att världen är på ett visst sätt så kommer vi också att läsa in just detta i det vi upplever. Våra kognitioner guidas av våra tidigare upplevelser. Detta kallas för att vi har utvecklat ett schema. Ett schema bygger på ett grundantagande, som säger något viktigt om oss själva, t ex ”jag är inte värd att älskas”. Schemat innehåller utöver grundantagandet en massa andra övertygelser eller villkorliga antaganden som fungerar som regler som vi lever efter, t ex ”jag måste vara andra till lags, annars blir jag övergiven”. Om vi har känslomässiga problem, så finns det skäl att tro att schemat inte är riktigt funktionellt och behöver förändra.

Systemisk terapi

Systemisk terapi har utvecklats ur familjeterapin och riktar sig till individer, par, familjer och grupper.

Systemisk terapi utgår ifrån att problem och lösningar skapas och upprätthålls av de relationer vi har och de sociala sammanhang som vi ingår i. Hur vi mår och fungerar beror på våra erfarenheter, villkor och upplevelser av samspelet med omgivningen, både i det förflutna och i nuet.

Terapin utgår ifrån den sökandes eget önskemål om förändring.

Terapin är en process där man gemensamt utforskar problem och resurser. Det kan röra sig om allt från personlig vägledning på några samtal till en flerårig terapi.

Målet är att förvärva meningsfulla strategier för att komma förbi svårigheter och att utvecklas och gå vidare.

Existentiell psykoterapi

Existentiell psykoterapi har påverkats av och utvecklats ur den existentiella psykologin och filosofin, där livet viktigaste frågor har belysts på ett nyanserat och mångfasetterat sätt av ett stort antal filosofer under årens lopp.

Inräknas under samlingstermen ’Humanistisk Psykoterapi’. Dess evidensgrund och relevans för behandling av psykologiska och psykiatriska störningar beskrivs i åtskilliga vetenskapliga översikter.

Handlar om grundläggande frågor rörande mening, värden, livsmål och livsval, kris- och stresshantering, hållbarhet och annat som är relaterat till folkhälsa och återhämtning efter livets påfrestningar.

Är lämplig vid livskriser, gränssituationer, stress- och utbrändhet, ångesttillstånd och depressioner. Den kan även vara av glädje för personer som är intresserade av existentiella frågeställningar, vill satsa på sin inre utveckling, ompröva eller ge sitt liv en ny riktning. har som viktigt mål att hjälpa individen att lära av erfarenheten, göra upp med gamla föreställningar om världen och om sig själv. Den ger människan möjligheter till ett nytt avstamp, att förstå sig själv bättre och få ny kraft att leva det bästa liv man förmår inom sina givna betingelser.

Kan ske i form av vägledning, korttidsterapi eller långsiktig psykoterapeutisk kontakt. Målen och tidsramarna bestäms gemensamt av terapeut och klient.

Är i stark tillväxt i Sverige, bl a genom utbildningar vid Linköpings Universitet sedan 2004 och via SEPT, Sällskapet för Existentiell Psykoterapi. Orientering i existentiella frågor och existentiell psykoterapi sker också inom ramen för psykologutbildningar vid flera universitet i Sverige och i EU i övrigt.

Hypnos och terapi

Hypnosterapi är inte en egen terapiform utan snarare ett tillägg till andra terapiformer. Imaginativa metoder och hypnos kompletterar förnuft och tänkande. Både vänsterhjärnespråk och högerhjärnespråk behövs. Nya val kan då levandegöras och motivationen får en drivkraft.

Hypnos är ett samlingsnamn för olika trancetillstånd, skilda fenomen och många tekniker. Några kännetecken för hypnos är försjunkenhet, en förhöjd uppmärksamhet i motsats till sömn. Man kan lättare finna gömda eller glömda resurser.

Hypnos underlättar lyssnandet på vad kroppen och sinnet berättar i känslor, bilder och symboler. Återgång till barnets bokstavlighet och sårbarhet gör kunskap, varsamhet och respekt för patienten extra viktig.

Gestalt terapi

Gestalt står för helhet, och helhetstänkandet och den humanistiska människosynen är fundamentet i gestaltterapi.

Genom att i terapin lära känna både dina tankar, känslor och kroppsliga signaler blir du mer medveten om hur du gör för att vara den du är i dag. Den ökade medvetenheten öppnar möjligheter att göra andra val än hittills.

Ansvar är också ett nyckelbegrepp som gestaltterapeuter jobbar utifrån. Det handlar både om att ta ansvar för dina val och för att svara an på dina reaktioner. I terapin får du undersöka skillnaden mellan dina egna autentiska behov och de förväntningar och krav från omgivningen som skymmer sikten för dem.

Kroppsmedvetenhet har en viktig plats i gestaltterapi, eftersom det är genom kroppen vi får kontakt med våra känslor och det är där vi hittar de undanträngda minnen som behöver komma upp i ljuset och bearbetas.

Kärnan i det som i dag blivit så populärt under namnet mindfulness eller medveten närvaro har funnits med i gestaltterapi sedan starten på 1940-talet. Gestaltterapeuter kallar den välutvecklade medvetenheten för awareness.Den tränas upp i nuet, som alltid är utgångspunkten i gestaltterapi. När du arbetar med din historia och tidiga erfarenheter så är det i ljuset av hur de påverkar dig idag. Gestaltterapeuter talar om oavslutade gestalter som behöver avslutas för att inte hindra dig i din nuvarande tillvaro.

Helhetsperspektivet innefattar också att dina erfarenheter och reaktioner alltid sätts in i det sammanhang du lever i.

Kroppsorienterad psykoterapi

Kroppsorienterad psykoterapi är en psykodynamisk verbal terapimetod med ökat fokus på den kroppsliga upplevelsen: kroppsjäl-helheten.

I psykoterapin kan man använda olika kroppsliga övningar i syfte att öka medvetenheten om känslor och kroppsförsvar, t ex återhållen andning och spända muskler.

Övningarna kan syfta till att öka förmågan att känna igen, tolerera, skilja ut och kunna uttrycka känslor eller att hitta nya sätt att öka/minska känslo- eller kroppskontrollen. Genom andningsövningar och närvaroövningar blir du medveten om nuet och kan ha hjälp av när det gäller att minska ångest och/eller släppa negativa tankar; ett sätt att ”ta-tempen”.

Andra övningar kan syfta till att öka stabiliteten och få bättre balans när ”marken gungar” och därigenom få större kroppslig- och mental avspändhet.

Det finns olika kroppspsykoterapeutiska metoder, bl a G Downings kroppspsykoterapi, Mindfulness, Basal kroppskännedom(BK) samt Psykodynamisk kroppsterapi (PDK).

Sexologi

Sexologi är läran om hur sexualiteten fungerar, dels fysiskt men också hur det psykiska måendet påverkar sexualiteten.

Inom sexologin ser vi sexuella problem såsom erektionssvikt, lustbrist, anorgasmi, sex/porrmissbruk, otrohet eller smärta vid samlag som symtom på något som bekymrar personen eller relationen

I samtalen tar vi reda på vad som kan ligga bakom symtomen för att sedan med kognitiva metoder ändra på invanda tankemönster vilket ändrar känslorna som öppnar för möjligheter att ändra på det sexuella beteendet.

Mindfulness

Mindfulness är en uråldrig metod som kan hjälpa dig att hitta balans i livet. Med regelbunden övning kan den bli ett sätt att minska stress och oro.

Mindfulness tar fasta på ögonblicket. I översättning betyder ordet sinnesnärvaro eller medveten närvaro. Det är ursprungligen en meditationsmetod inom buddismen som använts i tusentals år.

Metoden för mindfulness är enkel, men kräver regelbunden övning för att ge bästa resultat.

Du kan naturligtvis ha glädje av tankarna bakom mindfulness, även om du inte har möjlighet att ägna metoden så mycket tid. Du kan öva på närvaro och att uppleva vad som händer runt omkring dig när som helst. Du kan tänka på och känna dofterna när du lagar mat, se grönsakernas färgnyanser och uppleva smakerna i maten. Helt enkelt fånga nuet.